Att snacka med kidsen

Årets slogan

Det är alltid svårt, det där. När vuxna ska vända kepsen bakåfram och prata med kidsen så kidsen förstår. Ett skräckexempel på hur fel det kan gå var när Mona Sahlin begick retoriskt självmord genom att oupphörligen tjata om att det var "häftigt att betala skatt". Varför använde hon just ordet "häftigt"? Jag gissar att nån talskrivare ville att hon skulle nå fförstagångsväljarna.

Men den generationen använder inte ordet häftigt på det sätt som Mona hoppades, utan såg igenom det som ett slanguttryck från en äldre (och därför mossigare) generation: 70-talisterna. Istället för att vara nere på gatan med bojsen så vände Mona kepsen bakåfram och trodde att ingen skulle se igenom det. Om hon inte använde ordet i dess ursprungliga betydelse, förstås, och inte alls som ett slanguttryck. Varpå hon i så fall sa att hon tycker att det är att ta i lite väl mycket att behöva betala skatt.

Hur man än vänder på det blir det inte bra.

Höstens street-slogan står i alla fall Orsa Grönklitt för. Cool grej faktiskt. Oj oj. Den semantiska målgruppsanalys som måste ligga till grund för en sån knivskarp copy kan inte varit billig. Varför inte trycka på det riktigt coola istället, att de har tigrar och isbjörnar i backen? Det är väl mycket tuffare med tigerrace i svarta pisten än en snowboardunge från stan som säger "faktiskt". Fast vad vet jag. Det kanske både är coolt och ... häftigt.

PS. Tycker du att det är tomt här på bloggen? Det är för att jag gästbloggar på Boktipset.se i en hel vecka till! Titta in där om du har vägarna förbi!

Boktipset

Nu är jag igång och gästbloggar på Boktipset.se. Det kommer nog att bli inlägg både på den och på min egen under de närmaste två veckorna. Länken till min blogg på boktipset är i alla fall här: Henrik Fexeus gästblogg.

Gäääsp

Jisses vad tidigt klockan ringde i morse. 04:50. Jag ska nämligen till Falun idag och föreläsa hela dagen, och tåget gick klockan 06 på morgonen. Det blir ett välkommet avbrott i korrarbetet. Fast boken är givetvis med på tåget; här är vi effektiva. Och så är jobb ett bra sätt att se till att jag inte somnar.

Det där är en intressant sak med att föreläsa. Dagens första föreläsning börjar 10:00. Då kommer folk i publiken vara lite lagom morgonsega, första koppen kaffe är förmodligen just upphälld. Men själv har jag varit igång i över fem timmar och på väg att bli lite slutet-på-dagen-mosig. Snacka om att matcha olika energinivåer! Riktigt, riktigt spännande blir det sen fram emot eftermiddagen...

Min bloggturné går också vidare. Bokusbloggen är över för min del men nu gästar jag sen igår på Boktipset.se istället. Jag hade tänkt skriva nåt bra och snöigt där nu på morgonen men tåget har inte internet (och jag kan inte lägga upp det från telefonen, som det här) så det får bli senare ikväll. Jag ville bara ge er en heads up redan nu, så kan ni spana in Boktipset, se vad det är och värma upp det lagom till att jag kommer dit. Ses om ett tag!

Sista bokusinlägget! (måndag)

Här är mitt sista inlägg på Bokus blogg: Den fantastiska känslan av att skapa.

Paket

Så kom det äntligen, paketet som jag väntat på så länge. Jag skulle precis slita upp det - så såg jag klistermärket. "DO NOT OPEN". Men ... hur ... nää. Vilken besvikelse.
Vad gör jag nu?

Dagens bokusinlägg (söndag)

Dagens bokusblogg: Jag hatar pussel.

Dagens bokusinlägg (fredag)

Dagens inlägg: I all välmening.

Förresten - idag är jag under en hel timme gäst hos Lilla Al Fadji i P3, strax efter 16. Det är garanterat den bisarraste intervju jag nånsin gjort. LAF är patenterat galen i bollen.

Dagens bokuslänk (torsdag)

Dagens inlägg: Pendlarhobby. Klicka och läs!

Dagens bokuslänk (tisdag)

Dagens inlägg på Bokusbloggen: Den blinde författaren

Gårdagens inlägg på Bokusbloggen: Infostressens saknad

Jag gästbloggar!

Där jag är

Från och med idag och under en veckas tid kommer jag att skriva på Bokus blogg istället för här. Men oroa er inte, allt kommer vara precis som vanligt. Jag finns bara tillfälligtvis på en annan adress dit ni är mer än hjärtligt välkomna. Dessutom finns det andra bloggare där att hänga med också. Se det som ett perfekt tillfälle att mingla lite! Ses på Bokus!

Tack och förlåt

TACK KARLSTAD för en helt hantastisk kväll! Ni var magiska. Och alla uppe på scen; tack Lena, Fredrik, Jon, Mathias, Janni, Markus, Åsa, Gudrun, Eva (?), de tre tjejerna med påsar jag glömde fråga namnet på, Anna-Karin och speciellt STORT tack till mina nya idoler Ida och Thomas!!! Showen hade inte varit samma sak utan er! För att inte tala om alla ni otroliga i publiken - jag ser fram emot att träffa er igen.

Sen måste jag be om ursäkt om en sak. Jag har fått veta att flera har försökt publicera kommentarer på bloggen som inte dyker upp. Jag har ingen aning om vad det beror på, när jag går in på bloggers sida för kommentarhantering får jag bara ett felmeddelande. Vi får hoppas det löser sig snart. Tills vidare; försök kommentera vidare så får vi se om deg lossnar.

Ikväll Karlstad!

Föreställningen i Eskilstuna igår var ... annorlunda. Jag har nog aldrig varit med om så många oväntade incidenter under en och samma kväll. En del var tursamma, några ställde till det rejält och vissa var bara bisarra. Det är risken med en sån här föreställning. Men vi fick ihop ddt hyfsat bra till slut, eller hur, ni som var där?
Ikväll är jag hur som helst rejält sugen på revanch. Hoppas ni också är taggade Karlstad, för ikväll tar vi i från tårna!

Förklaring

Jag fick just veta vaför. Eskilstuna Hells Angels fyller tydligen ett år, så det är födelsedagskalas ikväll. Därav uppslutningen - och den ökade polistätheten.

Man kan ha en hel del åsikter om HA, men en sak är i alla fall säker: vi bor garanterat på nordens säkraste (och mest välbevakade) hotell ikväll.

Ikväll Eskilstuna!

Ikväll är det Eskilstunas tur att visa vad ni går för!

På vägen hit passerade vi för övrigt några minibussar fullproppade med stora män i läder, som skulle åt samma håll som vi. Poletten grillade ner när vi checkade in på hotellet - samtidigt som danska Hells Angels. Tydligen är det, förutom SinnesCirkus, också HA-möte i stan ikväll.

Om de inte har kommit för showen, förstås?

Ikväll Örebro!

Då var SinnesCirkusen på benen igen! Min syn är ännu inte 100% tillbaka, vilket jag hade hoppats att den nu skulle vara. Lite läskigt, men det får gå ändå. Jag har ju faktiskt en turnéplan att hålla.

Ikvälk intar cirkusen som sagt min födelsestad Örebro. Hoppas jag, i alla fall. Precis när vi anlände till Hjalmar Bergmanteatern så gick nämligen brandlarmet och hela byggnaden fick utrymmas. Så nu står vi här i örebroregnet, jag och några frusna ö-bor, och tittar på när brandkåren letar larmorsak. Varför ska det alltid regna när jag ska föreställning?

Får vi bara komma in i teatern lovar jag dock att temperaturen kommer bli betydligt varmare ikväll!

Bergmanjul i år?

Jag förstår att konkurrensen mellan julfirandena är mördande. Det gäller att hitta sin unika vinkel. Men frågan är om Skebo Herrgård tänkte igenom det här. Jag är inte helt säker på att man vill ha en Fanny-och-Alexander-jul.

Visst överdådet och den lyxiga inredningen i all ära, men resten? Den burdusa fadern, de överförfriskade släktingarna, ångesten, den hallucinatoriska natten och framför allt de skitläskiga, brinnande trädockorna?

Skebo har mycket att leva upp till nu.

Å andra sidan - om de verkligen tänker gå hela vägen, komplett med surrealistiska skådespelare som står och tuttar på marionetter vid midnatt istället för fyrverkeri, så är det sannolikt det coolaste - och mest skruvade - julfirande som de julsemestrande nånsin kommer att uppleva.

Hmm. Kanske ska boka ändå.

Fast vid närmare eftertanke tror jag att jag nöjer mig med att hyra spektaklet på dvd.

Tack, Kaxboll!

Nu är synen i stort sett tillbaka. Tillräckligt för att jag ska kunna börja hänga här igen i alla fall. Och då är det dags att göra nåt som jag borde gjort för några veckor sen: skriva ett tack.

Det kom nämligen post. En dag fick jag ett brev med en skiva i, samt en lapp som sa ungefär: "Tack för en bra bok som du gjort. Här får du en bra skiva som vi gjort." En present, helt enkelt. Från nån jag inte känner. Det fanns inget sätt att kontakta avsändaren så jag gör det här istället (och nu har jag också lyssnat på skivan):

Tack Kaxboll för den fina presenten och omtanken! Det värmde. För er som är mer intresserade finns de på MySpace: myspace.com/kaxboll.

Nu kan du ligga i fickan

Medan jag har legat hemma utan syn (som för övrigt inte är tillbaka, det här inlägget tog 30 minuter och stor ansträngning att skriva) så har det hänt nåt historiskt i bokvärlden: Alla Får Ligga har kommit i pocket.
Två gånger.
Dels så finns det en vanlig pocketutgåva. En sån där billig man rullar ihop i fickan. Men jag lyckades även övertyga Månpocket att också släppa en lyxvariant, precis som vi gjorde med den inbundna.
Lyxpocketen (eller "häftad utgåva" som det heter i branschen) är i ett större format, tryckt på samma fina gula papper som den inbundna, specialsatt för det nya formatet (= finare inlaga) och har en pärm som, komplett med flikar och marmorerad insida, simulerar den inbundna skinnpärmen. Den kostar visserligen några tior mer än den vanliga pocketen, men oj så fin den är. Förlaget tycker det är den finaste bok de gjort. Jag skulle hålla med. Om jag såg nåt.

Titta här å titta titta där

Det blev nåt knas, inlägget innan det här skulle kommit upp på bloggen igår och inte idag. Idag är det nämligen inte kalas, idag är det den stora Laserdagen. Om knappt två timmar slipper jag de här glasögonen - för att inte tala om ett trettio år gammalt synfel. Fantastiskt. Och när det är klart får jag äntligen, ÄNTLIGEN, sälla mig till skaran av dryga typer som har solglasögon på sig i tunnelbanan. I november. Doctor's orders, eftersom jag kommer vara lika ljuskänslig som en vampyr i några dagar. Ses när jag kan se igen.

10

Idg fyller äldsta sonen tio år. Det är en intressant brytningsperiod som börjar nu. Sist i klassen fick han så den efterlängtade mobiltelefonen. Då är man stor. Serier vill man bara läsa på engelska. Då är man också stor. För att inte tala om att man kan gå hem själv med egna nycklar och hänga på tweenforum på webben.
Men samtidigt är Bionicle och Lego Star Wars fortfarande jättekul.
Stor. Och liten. På samma gång.
Precis som du och jag alltså.