American Ninja

Om en vecka drar jag till New York för att besöka några fabulösa vänner. (Och shoppa en smula förstås.) Men framför allt ska jag träffa en man vid namn Gary Lee. Gary Lee tränade ninjutsu i nästan tjugo år innan han själv blev stormästare och startade en egen dojo. Han har certifikat i flera hemliga tekniker som enda amerikan, men nu har han lämnat ninjakonsten för att istället vara terapeut inom någon österländsk skolning som jag inte riktigt förstår. Under sin ninjatid jobbade Gary Lee som livvakt. Bland annat åt den amerikanske presidenten. Och det gör honom till den enda yrkesverksamma ninjan jag känner. Dessutom är han lugn som en filbunke, bär glasögon, är väldigt stor på gränsen till kraftig - och svart. Som i filmen Ghost Dog. Fast ninja. Bara det gör honom till en av de coolaste människorna på planeten.

Men det blir coolare. När jag berättade för Gary Lee att jag försökt lära mig lite österländska hemligheter inför inspelningarna av Hjärnstorm, men ingen sensei ville prata med mig förrän jag gått i träning i sisådär tiotusen år, så fnös han bara. "Sådär kan de hålla på för att det enda de gör är att träna andra. Vi som är yrkesverksamma har inte tid med sånt trams. Kom till New York så kör vi".

Gary Lee och jag har lagt upp en heldags workshop där han ska träna mig i så många hemliga ninjatricks som vi hinner. För var det nåt som ninjorna var/är bra på, så var det att förvirra och styra sinnena på sina motståndare. Och det är där jag kommer in i bilden.

Bli inte förvånade om jag hoppar baklänges upp i ett träd nästa gång vi ses.