torsdag 3 juli 2008

Hey Baberiba

När jag var liten på sjuttiotalet så fanns det en artist som hette Burken. Han blev rikskänd med sin hit Hey Baberiba. Men det var som sagt 30 år sen. Trodde jag. Still going strong, tydligen. I Krokek. Vart är världen på väg...

8 kommentarer:

Blogger Hexmaster sa...

Burken i all ära, men låten är ännu äldre:

http://www.youtube.com/watch?v=YIL7-C9PCZs

OK låt, men inget jag skulle vilja ägna resten av livet åt. Så att säga.

4 juli 2008 kl. 00:45  
Anonymous Anonym sa...

Burken,ja. Tänk att du påminde oss. Mitt sjuttiotal var en liten orange skivspelare i knät och i baksätet på en opel kapitän med en farsa som rökte gul commerce utan att veva ned fönstret. Och Diana Ross ylandes på en vinylplatta. Lite pinsamt måste jag erkänna att jag gillade Lasse Lönndahl- Helt så j-la otroligt!

4 juli 2008 kl. 21:52  
Blogger Henrik Fexeus sa...

Så där var förklaringen till det mystiska ordet Baberia - en felhörning eller försvenskning av Ba-Ba-Re-Bop. Galet. Men så är ju Burken den han är. Jaana, din skivspelare, var den i plast? Eller bakelit med träsidor? Vilket som så är det fantastiskt.

4 juli 2008 kl. 22:00  
Blogger Marcus sa...

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

5 juli 2008 kl. 09:55  
Blogger Marcus sa...

wow, shit va coolt.... Jag som e 80-talare fick nöja mig med absolute music kassetband med artister som Roxette och Michael Jackson...synd bara att mina batterier i min sony walkman tog slut så j*kla snabbt :( kommer aldrig att glömma när man satt där bak i bilen och det va ca 40mil till släkten i Oslo, och batt. va snart slut, man ville ju inte höra farsan sjunga me till sina dansbandslåtar i 5 timmar.....HJÄLP!

5 juli 2008 kl. 09:56  
Anonymous Anonym sa...

Tror att den var gjord av hårdplast, inga träsidor. Och en liten vit skivarm med en nål som fick bytas ut mellan varven. Håller med, det är fantastiskt!
Jaana

5 juli 2008 kl. 15:49  
Blogger P-A Jonsson sa...

Röd och vit batteriskivspelare i plast. Högtalaren var i själva locket till spelaren.
Spelades singlar med - Gunnar Wiklund, Sven-Ingvars och Thore Skogman. (Hur pinsamt är inte detta så säg?) En kompis hade några skivor med The Monkey - det var rebelliskt.
Nästa decennium var en liten kassettbandspelare med mikrofon som jag spelade in Svensktoppen på. Och så gjorde jag egna små naturreportage på den. Vart tog de banden vägen?

6 juli 2008 kl. 14:44  
Blogger P-A Jonsson sa...

Burken - nu även på Skansen. Alltså på scenen, inte i någon inhägnad.....

8 juli 2008 kl. 22:18  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida