lördag 20 februari 2010

Woody


Expressen ringde mig igår och ville att jag skulle titta på Tiger Woods förlåt-tal när det sändes live, för att analysera hans kroppsspråk. Vilket jag gjorde. Jag höll dock på att missa alltihop för jag trodde in i det längsta att jag satt och tittade på en remake av Pinoccio. Jag har nog aldrig sett nån som förkroppsligar sitt efternamn så väl.

Jag vet inte vad ni tyckte om det, ni som såg det. Med risk för att låta hård så kändes det mest som att han ville få tillbaka sina sponsorer och deras pengar. Min analys av spektaklet finns i tidningen idag. Var det nån av er som kom fram till nåt annat än vad jag gjorde? I så fall är jag väldigt nyfiken. För själv tyckte jag det hela var otroligt konstigt. Om man kisade så kunde man nästan se marionettrådarna.

5 kommentarer:

Blogger Suma sa...

Jo, jag håller med dig. Fast å andra sidan - killen är golfare, inte scenartist.

20 februari 2010 kl. 19:07  
Blogger Helena sa...

Man behöver nog inte ens vara tankeläsare för att komma fram till samma slutsat, jag håller med, spel för kulisserna.

/Helena.

20 februari 2010 kl. 19:37  
Blogger Annelie sa...

Jag skiter i TigerWodds, jag skulle vilja ha din analys av Daniel Westlings (kronprinsessans fästman alltså)leende och kroppsspråk i offentliga situationer. Han får mig att rysa av obehag............ Tycker hans leende är såååå falskt.

21 februari 2010 kl. 15:09  
Blogger Helena sa...

Annelie, Jag hålller med, men jag tror han är skitnervös och vet inte vad han skall ta vägen, ja menar komma från en liten håla bära t-skrit och jeans och sedan bära slips som ser ut att strypa honom långsamt, han är ju så stel i kroppsspråket att han går av på mitten snart. (hobbyanalys efter Henriks bok)

22 februari 2010 kl. 04:13  
Blogger Janelle Lollipop sa...

Han gjorde så oerhört konstiga pauseringar mitt i "viktiga" meningar eller precis innan han skulle säga något viktigt. Han skulle nog ha jobbat på vissa suckar, blickar och dylikt om han velat få fram en genuin känsla. Det var endast vid få tillfällen, när man såg att han riktade sig till en specifik grupp eller person i rummet som det kändes äkta. Även vid något tillfälle när han pratade om Elin kändes det oförfalskat. Jag anser att om han vill ha någon slags förlåtelse och förståelse från världen så skulle han skitit i pappret och talat från hjärtat. Frågan är vem det är som styr det han säger...nån manager eller han själv. (jag märker att jag vill känna empati för honom och den utsatthet han står inför (oavsett hur svinigt han betett sig), vilket naturligtvis färgar min "analys")

23 februari 2010 kl. 11:47  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida