En avskedspresent från Krister

Krister, pre-NY

Ni vet den där känslan när man går igenom sin telefonbok och hittar folk som man inte har pratat med på flera år, och så tänker man:

"Jag undrar vad han gör nuförtiden."

Men ringer man och kollar? Nä. Tillslut har man bytt telefon tillräckligt många gånger för att namnet och numret ska ha försvunnit från ens lista. Men ändå, ibland hör man ett namn nämnas nånstans och så kommer man återigen på att:

"Ja just ja - jag undrar vad han gör nuförtiden. Nu var det verkligen länge sen."

Men gör man nåt åt det? Nä.

Fast man borde.

För två dagar sen stötte jag på just en sån gammal bekant som jag haft kvar i telefonboken sen 1996 men inte sett på år och dag, en vän vid namn Krister Linder. Det blev just ett såntdär klassiskt möte:

"Nämen heeeeeeeej! Shit va kul!!! Huräremedejvagörunuförtidenrå?"

Och så försöker man komma ikapp sex år på fem minuter. Det visade sig att eftersom Krister nu skördar framgångar som prisbelönt filmmusikskompositör (bl a till Johan Rencks Downloading Nancy) så ska han flytta till New York. Om två veckor. Fantastiskt kul för honom.

Men vi hade ju precis bara träffats igen.

Jag hade kunnat ringa honom när som helst under den här tiden. Istället undrade jag bara under flera år för mig själv hur det var med honom. Och när vi väl ses, av en slump, så visade det sig att han nu sticker från landet. Äsch.

Sensmoralen är det här: Om du också har namn från det förflutna i boken - ring dem om du är nyfiken. Ring dem nu. De kanske inte finns kvar senare.

Hursomhelst - som plåster på såren så gav Krister mig hans nya skiva. Det visade sig att mina vänner är Kristers vänner och jag har hans tillåtelse att distribuera den vidare till alla som läser den här bloggen. Stort. Så för alla er som behövde Krister Linder i sina olika inkarkationer som Dive, Yeti och Solaris för att överleva nittiotaletkan ni nu kan ladda ner hans senaste sverigealbum här: Songs From The Silent Years. Säg tack och hälsa från mig om du stöter på honom på Manhattan.