Dags att gå vidare

Om du ser det här inlägget så är det för att du har henrikfexeus.blogspot.com som bokmärke. Den här bloggen kommer att upphöra och istället fortsätta på henrikfexeus.se. Klicka på länken och använd den som nytt bokmärke, så ses vi snart!

mvh

Henrik

PREMIÄR!

Ikväll smäller det. Under elva fredagar framöver ska jag, Bert och Charlotte försöka övertyga såväl varandra som er om vad som är en riktig talang och vad som inte är det. Tur att vi har Tobbe och Marko att ta hand om saker om det skulle gå snett. Ses på TV4 kl 20.00 i Talang 2011!

Mer eter

Idag började morgonen med The Voice (gick just ur studion), för att fortsätta med Rockklasiker och sen Vinyl. Har du radion på just nu så ratta in! Vi pratar bok, talangfulla människor - och Bert. En perfekt torsdagsmorgon med andra ord.

När någon känner sig hotad anfaller de

Det var med en lättnadens suck som jag såg det här i dagens Expressen. Tänk om det hade varit tvärtom, att Bert Karlsson istället hade hyllat mig. En sån sak hade kunnat skada hela min karriär.

Maratonvecka

Det blir långa dagar för tillfället. Just nu sitter jag hos Adam Alsing, Anders Timell och Cecilia på Mix Megapol. Sen ska jag klämma in två ytterligare intervjuer innan det är dags att filma den sista auditionomgången för Talang. Så dagen började vid 7 och kommer sluta vid 23. Mina arbetstider synkar med öppettiderna på butiken på hörnet.

MEDDELANDE TILL ALLMÄNHETEN

Ute (redan) nu!

Mysteriet med det till synes flexibla utgivningsdatumet för Konsten Att Få Mentala Superkrafter är löst. Det officiella datumet är den 6 april. Men butikerna får in boken ca två veckor tidigare, för att få upp den på hyllorna. En del är snabbare med det, och kan därför börja sälja den tidigare. Vilket är helt ok. Andra är lite långsammare och får inte ut den förrän senare. Den här gången var t ex Akademibokhandeln långsammare. Medan Bokia var supersnabba och har redan fått ut den i hyllorna. Så om du inte kan vänta, lokalisera närmsta Bokiabutik! Där står 560+ skinande nya sidor oxh väntar på dig.

Sista orden

Idag tillbringade jag förmiddagen med att läsa in sista kapitlet på ljudboksversionen av Superkrafter, innan tv-inspelningarna drar igång i eftermiddag igen. Oskar i studion sa att den här boken var den längsta inläsning han nånsin gjort. Och då pratar jag ändå rätt fort. Men ni låter er väl inte avskräckas av en tjock bok, hoppas jag?

Shhhh

Den här veckan är det fullt ställ med tv-inspelningar varenda kväll. Det är ett nytt program som jag tyvärr inte får berätta vad det heter, vad vi gör eller vilka som är med. Jag trodde jag fick det, eftersom både programmet och bilder på medverkande redan har figurerat i tidningarna. Men det fick jag visst inte. (Därav ett antal snabbt borttagna blogginlägg som skrivits tidigare i veckan.) Ni som läste dem kan gärna glömma bort vad ni läste. I alla fall i någon veckor. Shhhhh.....

Du får betala mer om du vill

Jag var en sväng till ICA Kvantum för att stasha upp på sånt som inte går att få tag på här i Sjöstaden. (Som silverlök.) Jag behövde också lite JO äppeljuice till veckans matexperiment. Jag är inte den som nagelfar priserna på hyllkanten mer än normalt, men vid juicerna fick jag syn på nåt som fick mig att dra tillbaka den utsträckta handen och fundera på om jag sett rätt.

JO Äppeljuice kan man köpa styckvis. Man kan också köpa dem inplastade i trepack. Det är exakt samma produkt, bara lite plast runt när de är fler. Varför skulle man vilja köpa nåt i flerpack? Vilka anledningar brukar finnas för att en butik erbjuder en produkt i bundle? Det kanske visserligen är mer praktiskt att bära tre som sitter ihop än tre lösa, men den vanliga anledningen brukar väl ändå vara att det är billigare att köpa fler.

Vi tror gärna per automatik att fler = billigare. Till den grad att jag själv i Hjärnstorm fick shoppare att betala för mycket när de inte insåg att köp-flera-erbjudandet i själva verket var dyrare än styckepriset.

Nån på ICA måste ha tittat på TV. (Eller på YouTube.) Skillnaden är visserligen i praktiken försumbar, men ändå: Titta på bilden. Till höger ser du priset per drickbar liter när du köper JO äppeljuice styckvis på ICA Kvantum. 8 kronor 90 öre. Till vänster ser du literpriset när du köper trepack i samma butik. 8 kronor 97 öre. Och eftersom det blir tre liter av ett trepack blir det 7x3=21 öre dyrare. Nu har ICA varit vänliga nog och avrundat nedåt, du betalar bara 20 öre mer för trepacket än för tre lösa. Men ändå.

Det är skönt att veta att man kan få betala mer, så man får den där snygga industriplasten runt. Om man vill.

Ugh

Sjuk som en hamster idag med. Som tur är har jag bara en trave intervjuer att ta mig igenom idag. Inte på långa vägar lika ansträngande som veckans tidigare övningar - även om jag undrar hur jag ska kunna minnesträna Aftonbladets journalist som jag lovat, när jag knappt kan komma ihåg vad jag själv heter.
Hur som helst. Därför orkar jag inte skriva nåt kul på bloggen idag utan fuskar genom att dela med mig av lite internethumor som en kompis messade mig.
Jag tyckte iallafall det var kul.

Min mörka hemlighet

Det har varit ännu en intensiv vecka med Talang 2011 i två dagar och sen finalen SinnesCirkus. Och den här gången var den extra ansträngande eftersom jag blev sjuk - redan i söndags kväll. Men att ställa in var ju liksom inte ett alternativ. Under inspelningarna i Jönköping hade jag därför ett helt apotek inom räckhåll precis utanför bild. Ni ser ett urval av det på bilden. För jag visste ju att jag var tvungen att hålla ända till onsdag kväll. Det gick ... nästan. Ni som var på showen igår märkte nog att min röst sakta med säkert började försvinna. Det var mycket honungsvatten och treo i kulisserna. Men vi klarade det hela vägen ut. På håret.

Vad som händer när man har hållt sjukdom stången i flera dygn på det här sättet och sen slappnar av är rätt självklart: Man blir toksjuk. Så i natt har jag svettats flera liter (tur att det inte var min säng!), haft frossa och drömt mardrömmar. Och rösten är helt borta. När jag försökte checka ut från hotellet i morse så kunde jag inte ens säga mitt rumsnummer. Taxichaffisen bara skrattade när jag kraxade fram "tååååeeeett". "Menar du 'tåget'?" "mmmmHOST!".

Nästa gång ska jag skaffa ett jobb där man kan ringa in sig sjuk. Tror jag. Nu är det i alla fall hem och bädda ner sig.

Göteborgsfinal!!!

Idag packas Den Röda Mannen för sista gången upp ur sin låda. Idag tömmer jag för sista gången Pressbyrån på sitt tidningsutbud och idag säger jag orden "Välkomna till SinnesCirkus" för allra, allra sista gången. Det har varit en rejäl resa, med en föreställning som utvecklats hela tiden. Jag undrar om de som såg genrepet på Vasan i Stockholm i september 2009 ens skulle känna igen det som kommer hända på Lorensbergsteatern ikväll, mars 2011. Men så är det ju med allt. Det förändras, utvecklas och går vidare. Och jag med. Efter SinnesCirkus finns det nya, storslagna planer och andra outforskade, mentala ängar att springa naken på. Men först ska vi ha en riktig brakavslutning ikväll. Jag hoppas ni är taggade, Göteborg!!!

Jönköping dag två

Igår bjöds vi på några av de mer bisarra inslagen som vi sett under Talangs auditions. Kanske är det nåt med att bibelbältet häromkring skapar ett stort behov av att få utlopp för andra, mer udda uttryck. Eller så är smålänningar i allmänhet lite småtokiga (på ett bra sätt) innerst inne, sitt rykte till trots. Det bådar i alla fall gott för kvällens inspelningar. Vi börjar om nån timme och Jag är full av förväntan!

Wow me Jönköping

Idag är jag två dagar i Jönköping med Talang 2011 för att få se smålands bästa! Otroligt kul! Det var inte många månader sen jag själv stod på precis samma scen här i Jönköping, med SinnesCirkus, så det känns intressant att nu se den från andra sidan.

Flyget hit var ett sånt där pyttepytteplan med öppen cockpit, bara 18 stolar (sex rader med tre stolar i varje), inte full ståhöjd och endast sidledes manövrering mellan stolarna för att kunna få plats. När man väl satt sig, då satt man med andra ord som en fot i en välsnörad sko. En smula klaustrofobiskt men helt ok - tills ett högljutt larm började tjuta tio minuter innan landning.

Men det fanns liksom ingen plats för panik. Det var redan så trångt. Och eftersom varken piloter eller flygvärdinna verkade bry sig det minsta om det skärande, ihärdiga varningsljudet, agerade resten av oss precis som bystander-effekten förutsäger och struntade i det vi också.

Efter ett tag slutade det. Vi landade, konservburken öppnades och vi hälldes ut. Jag har fortfarande ingen aning om vad larmet betydde. Men nu är vi här. Jönköping, show me the money!