Hanna, lyckan och jag

Igår blev jag intervjuad av fantastiska Hanna Hellquist, som en del i SVT:s nya tv-serie där hon granskar lyckoindustrin. Hanna och jag pratade om vad det egentligen betyder att "tänka positivt" och om det inte också finns rätt mycket nys inom lyckoindustrin. Jag kunde inte hålla mig ifrån att experimentera lite med Hanna heller, det blev väldigt bra men vi får se om nåt av det kommer med i det färdiga avsnittet.

Men om det här nu var igår, varför la jag inte upp det på bloggen igår? Jo, på vägen hem så gjorde jag värsta isvurpan på Sveavägen. Benen bara for iväg under mig och innan jag fattat vad som hänt hade mitt undermedvetna tydligen fattat beslutet att rädda min dator som jag höll i, och istället offra mitt knä. Resultatet blev att jag slog i gatan med en smäll som fick hela Hötorget att eka. Sen dess har jag haft så sjukt ont i benet att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Sova var bara att glömma inatt och jag kan fortfarande inte gå utan krycka.

Å andra sidan innebär det att jag inte har nåt annat val än att sitta i mitt kök och jobba med boken som ska till sättning om en vecka, och som jag undvikit att ta tag i under flera dagar nu. Så det var väl kanske lika bra det som hände. Du ser, Hanna, det går att hitta nåt bra i allt!