När jag gör som alla andra

Vårt hotell. Jag bor i gröna struten.

Jag har en vecka ledigt i jul, mellan föreläsningar och bokskrivande. Så igår satt jag och Fröken X och pratade om huruvida vi kanske borde åka bort nånstans för att ladda batterierna. Sagt och gjort. Upp på nätet och kolla. Det fanns som förväntat inte så mycket att välja på. Ingen vill längre vara kvar här i december. Men lite fanns det.

Vi orkade inte anstränga oss för mycket eftersom det bara handlar om en vecka. Så det fick bli en paketresa. Jag har aldrig åkt på charter. Inte på riktigt. Men nu jädrar. Större delen av Sverige avfolkas under de närmaste veckorna och den här gången följer jag med lämmeltåget! Nu blir det resåååååårt i ... (wait for it) ... Thailand!

Sist jag var i Thailand var sex år sedan och då åkte jag och barnens mamma runt själva med kidsen. (Äldsta sonen var då 2 år, yngsta var 8 veckor). Jag räknar med att kungadömet har förändrats en smula.

I år valde valde jag och Fröken X med flit ett femstjärnigt amerikanskt hotell där det är mer kanadensiska turister än svenska, men ändå. Det är charter för hela slanten. Jag tänker gilla läget till fullo. Hade jag inte börjat blöda i öronen av Tomas Ledin och Mauro Scocco så hade jag laddat min iPod proppfull med svenskt åttiotal. Trots allt så är jag en svensk, vit medelålders man på 37 år och den här gången tänker jag göra allt för att bete mig som en sån!

Det håller säkert i tolv minuter.