tisdag 1 januari 2008

1 januari 2008

Det går väääldigt trögt att skriva idag... Jag kan inte bestämma mig för om jag är en hjälte av stora mått, eller bara totalt dum i huvudet, som ens försöker. Men när du så småningom läser boken och kommer till kapitlet om kognitiva illusioner, om det då visar sig vara fullkomligt obegripligt så tänk tillbaka till den första januari och ha en smula överseende.
De bitar som trots allt blivit bra under förmiddagen kan jag tacka Kate Nash och 7-11s stora lattemuggar för. Ja ja, det finns en plussida också; Äntligen får jag känna mig som en lidande konstnär. Onwards to glory! Högre volym i iPoden!

3 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Innom matematiken så finns det någonting som heter "minus minus blir plus". Jag brukar använda den när det inte går så bra för mig genom att tänka att : Nu har det gått dåligt för mig ett tag men tillslut så kommer det att gå bra för en dörr stängs och en annan dör öppnas:D
Du är på rätt väg Henrik oroa dig inte Det går bra för dig :D

1 januari 2008 kl. 19:22  
Anonymous Anonym sa...

Åh, som ny läsare av din blogg så hade jag inte en aning om att det var just Du som har skrivit den bok som syrran läser hela tiden.

Jag har själv inte läst hela, men gillade den delen där du spanar in 2 arbetskamrater(eller vad det nu var?) och deras omärkliga flörtande. Imponerande!

Härlig blogg i övrigt! :)

6 januari 2008 kl. 15:19  
Blogger Klaus-Peter Beiersdorf sa...

Utmaning till dig Henrik:

http://tyskungen.blogspot.com/2008/01/utmaning.html

Kan du tankeläsa mitt uppsåt med detta förutom att ha jävligt kul.

Eller var det kanske bara det som lockade?

/Klaus

8 januari 2008 kl. 03:13  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida