onsdag 13 augusti 2008

Touch-a-Touch-a-Touch Me


I början av mars skrev jag ett inlägg om en läbbig liten vetenskapsman som gjort studier på kärlek och beröring. Igår kväll, fem månader senare, fick jag ett mail från en person som undrade om beröring nu var så viktigt, varför skriver jag inte om det i Konsten att läsa tankar, som ju ändå handlar om omedveten kommunikation? Bra poäng. Det borde jag kanske gjort. Så här kommer några rader i ämnet. Jag har delat in det i tre delar; självberöring, att röra vid andra, och vid romantiskt intresse (fast själva flirtandet hoppar jag över - det finns i boken). Det var ju trots allt med diskussionen om kärlek som alltihop började.

Kommunikation genom beröring I: Självberöring
När vi kommunicerar genom beröring kan vi antingen röra vid oss själva eller vid någon annan. När vi rör vid oss själva så kan vi göra det för att ge oss själva bekräftelse och trygghet. T ex om vi tycker att en situation är obehaglig (som att någon står för nära oss så vi känner oss trängda) så kan vi signalera detta genom att ta oss på/om halsen. Eller börja röra händerna upp och ner över våra armar, som om vi fryser. Att ta på sig själv anses ofta vara ett substitut för andras beröring, som moderns närhet om vi söker trygghet. Eller vår älskades beröring om vi är attraherade av någon.

Självberöring när vi är attraherade av någon annan sker betydligt mer sensuellt. Dels vill vi göra oss vackra för den andre, vilket leder till att vi i det oändliga rättar till kläder, smycken och hår. Vi rör också vid oss själva med symboliska smekningar. Vi rör vid vår hals eller vårt halssmycke med våra fingertoppar, osv.

Vi använder även våra händer för att omedvetet peka på de delar av vår kropp dit vi vill dra den andres uppmärksamhet. Att sätt våra fingrar i tinningen eller runt munnen gör att den andre tittar på våra ögon och vår mun, vilket är de delar som sköter den största delen av vår subtila, omedvetna kommunikation. Så vill du vara säker på att du har den andres uppmärksamhet, använd dina händer för att styra deras blick till dina ögon! Män har tyvärr en primal ovana att sätta tummarna i byxfickorna eller att köra ner händerna halvvägs i fickorna. Effekten blir den samma; händernas fingrar pekar mot skrevet. Som manlighetsdisplay kan jag personligen tycka att det är en smula onyanserat. Jag vet att det fungerar för många. Men om du tänker göra det, se till att din övriga personlighet matchar ditt ganska aggressiva ordlösa beteende.

Kommunikation genom beröring II: Att röra vid andra
Också den här typen av beröring kan användas vid två olika typer av tillfällen. Antingen när man rent fysiskt vill styra eller hindra någon i deras beteende. Eller, som jag själv tycker verkar mer konstruktivt, när vi bygger goda relationer. I Konsten nämner jag hur vi kan använda beröring som ankare för att utlösa positiva känslotillstånd hos andra, men vi kan naturligtvis använda det annars också. Innan vi börjar ta i folk måste vi dock först ha kalibrerat vår relation med dem så pass att vi vet att det är ok att röra vid dem. Det enklaste är att börja med en enkel, neutral beröring, som ankaret ovan, och se om det är ok. Accepteras det kan du gå vidare. Etablerar du en fysisk aspekt av er relation kommer den andre också både förutsätta din beröring, och själv vara benägen att ge den tillbaka. Över lag så är beröring oslagbart om du vill etablera en mycket nära och personlig relation med någon. Det räcker med att se till att du alltid skakar hand i fem sekunder (istället för två) under ögonkontakt, för att den andre ska uppleva ett mer personligt band med dig än andra.

Kommunikation genom beröring III: In luurve
Som jag skrev ovan, beröring mellan två personer förändrar hela deras relation till varandra. När vi har en nära fysisk sammankoppling med någon förändras vår dynamik och vi interagerar med varandra på en helt ny nivå. Fysisk intimitet utvecklar sig i olika intensiva stadier. Kvinnor brukar klaga på att män har "för bråttom", att de går från icke-sexuell beröring till sexuell beröring alldeles för snabbt. De har nästan alltid rätt. Män, samma regler gäller när vi vill hångla som i precis allt relationsskapande. Kom ihåg att inte ha fokus på dig själv utan på var den andre personen befinner sig och hur de föredrar att kommunicera, så du kan anpassa dig efter det. Samma regler gäller som alltid oavsett hur varm innanför kragen du är. Att vara känslig för tajmingen kan göra hela skillnaden mellan ökad intimitet eller tillbakadragande och i värsta fall ett komplett avvisande. Var observant på både de signaler som din partner sänder ut och de som du själv sänder ut, och agera på dem med eftertanke och omtanke.

När vi är i (eller påbörjar) en kärleksrelation med någon så måste vi också vara observanta på när vi ska undvika fysisk kontakt. Vid de tillfällen som en av er behöver mer utrymme måste du vara uppmärksam på, och förstående inför, det behovet. Det betyder inte att du är avvisad. Men alla har vi tillfällen då vi känner ett behov av att dra oss undan vår partner och isolera oss ett tag. Använd beröring för att lugna och försäkra, och kom ihåg att när någon nära dig behöver andningsutrymme så måste du ge dem det, precis som du skulle vilja att de gjorde för dig. I en relation så är det lika viktigt att lära dig när du inte ska använda beröring som att lära dig när du ska göra det.

That's it. Jag är medveten om att det här inlägget kanske verkar antingen förvirrande eller bara banalt på egen hand. Men om du läser det i kontext av den övriga info som finns i boken så hoppas jag att du ser hur du kan använda beröring praktiskt och enkelt i din vardag för att stärka dina relationer ännu mer, såväl på jobbet som privat. Nu ska jag hämta kaffe.

10 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Bra skrivet, Henrik! Det är så intressant att läsa det du skriver och se allt du gör, du är så cool.
Tack för att du finns, du är min idol =)
/Gabriella

13 augusti 2008 kl. 14:14  
Anonymous Anonym sa...

Rocky horror... rubrik? coolt.

intressant detta med kroppsspråket,kroppen kan verkligen tala för sig själv (till min förtret ibland) min mamma har ett väldigt talande språk men hon talar mest med yviga handrörelser, som jag naturligtvis tagit efter. men kroppsspråket är väl hur man står, talar och förhåller sig till den man talar med?

Det är spännande...

Mvh "Gud"

13 augusti 2008 kl. 14:21  
Anonymous Anonym sa...

Min far brukar påstå att han är socialt handikappad eftersom hans kroppspråk och uttryck inte överensstämmer med vad han säger. Han har "handikappet" att upplevas som en stor, lätt arrogant ledartyp m pondus fast han eg är rätt blyg och avskyr att bli utsedd till ledare. Han ger dessutom ofta intrycka av att vara förbannad när han inte är det (gester, betoningar osv) vilket gör att vi rykt ihop mer än en gång eftersom jag missförstått. Inte ens hans fru sedan 45 år (min mamma) elller hans bror kan läsa honom.
Så visst är kroppsspråk och beröring en viktigt kommunikationsväg, men samtidigt tror jag att det är det farligt att övertolka (jag sitter ofta m rynkad panna och korslagda armar när jag är avslappnad vilket nog lätt kan tolkas som avvisande, fast jag eg kan vara på strålande humör!)!

13 augusti 2008 kl. 15:04  
Blogger Hexmaster sa...

Retro-poäng för dataspelet. Den sorten var rätt vanlig ca 1980, då man försökte få ut dataspel med så lite processorkraft som det bara gick.

13 augusti 2008 kl. 15:18  
Blogger Henrik Fexeus sa...

Erika, du har helt rätt. Såväl ordlös som annan kommunikation är väldigt lätt att fel- eller övertolka. Speciellt om man bara ser till de enskilda signalerna. Det är alltid viktigt att se till personens hela beteende samt till kontexten, i vilken situation man befinner sig i. Även då måste man vara medveten om att det kan finnas flera tolkningar och orsaker till det man observerar hos någon annan. Om någon (som du själv) sitter med armarna i kors och rynkad panna så är det inte nödvändigtvis blockeringar. Rynka pannan gör vi när vi koncentrerar oss på något och armarna i kors har vi ofta när vi behöver bli interna och stänga ute omvärlden en smula. Så rynkad panna och korslagda armar behöver bara betyda att personen är försjunken i sina egna tankar och funderar över något. Eller så fryser hon. Men hon kan också vara skitförbannad.

13 augusti 2008 kl. 18:13  
Anonymous Anonym sa...

I mitt fall är det nog nästan alltid så att jag fryser, faktiskt. Är jag för ovanlighetens skull, förbannad kan ingen missa det, tro mig! ;)

Men du har rätt!

13 augusti 2008 kl. 19:38  
Blogger Hexmaster sa...

Saxar förlaget:

"Henrik Fexeus gästar Annika Jankell och Nyhetsmorgon Lördag i TV4 den 16 augusti för att berätta om sin bok [...] och om den kommande boken [...]."

:-)

14 augusti 2008 kl. 09:57  
Blogger Unknown sa...

Jättebra skrivet. Detta inlägg och liknande inlägg skulle glädjeligen läsas oftare. Kämpa på!

/Joakim

15 augusti 2008 kl. 23:00  
Blogger Henrik Fexeus sa...

Joakim, jag har skrivit en hel del sådana här inlägg. Kolla arkivet!

15 augusti 2008 kl. 23:13  
Blogger Unknown sa...

Har följt bloggen från scratch, dock väligt dålig på att kommentera. Självklart har jag läst tidigare inlägg som är likt detta. Det jag syftade på var hur mycket jag uppskattar att läsa sånna här inlägg med lite tankar och "fakta" bakom.

Du skriver på ett väldigt pedagogiskt sätt som gör texten mycket mottaglig.

Tack för en bra bok, väntar förväntansfullt till nästa.

/joakim

17 augusti 2008 kl. 16:25  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida