Kuddkrig
Min efterlysning av singlar till Hjärnstorm har gett en del intressant respons. Det visar sig att det stora problemet för många (åtminstone hos de som varit modiga nog att höra av sig) är inte att träffa nån, utan att träffa rätt. Där går jag tyvärr bet, jag kan inte lära ut hur man blir kär i rätt person. Ett av livets stora mysterier, är jag rädd. En annan fråga som dykt upp i flera mail är: "Hur vet jag att jag är kär?" Inte heller där kan jag hjälpa till. Men för några dagar sedan sov jag över hos några bekanta. De har varit tillsammans i 1,5 år. Kvällen var sen och vi var alla dödströtta när vi gick och la oss. Jag tog gästrummet - vägg i vägg med deras sovrum. Trots den utbredda tröttheten blev jag snart varse om intensiv aktivitet på andra sidan väggen. De demoniska BWA-HA-HA-HA!!! som utstöttes kunde tillsammans med det rytmiska dunkandet bara betyda en sak.
Kuddkrig.
Jag undrar om inte det kan betecknas som nån form av lackmus-test för kärlek. Om man fortfarande efter 18 månader, hur trött man än är, bara måste ha ett rejält kuddkrig innan man somnar. Då är man nog kär på riktigt. Och i helt rätt person.
I övrigt håller jag med Demetri Martin i hans summering:
Pillow Fights:
Man vs Man = gay
Man vs Woman = great
Woman vs Woman = awesome
Man vs Pillow = crazy
Pillow vs Pillow = crazy awesome
upplagd av Henrik Fexeus
10:44
9 kommentarer:
Kärlek är en lustig sak....
Först blir man nyfiken (blicken), sedan attraherad (lätt rodnad), sedan förälskad (det där pirret i magen), sedan kär (den varma styrkan i hela kroppen). Man ska försöka att så ofta som möjligt göra något för att väcka ett eller flera av de stadierna hos sin partner, helst varje dag.
Man ska också göra det när det inte alls är väntat - rosor en kall och ruggig tisdagkväll i november.
Man vet när man är kär - den känslan är så enorm att man bara vet det när man träffas av det.
Dimitri Martin är rätt cool. Jimmy Carr har rätt sköna skämt också :)
fick mitt svarsmail ifrån redaktionen och jag fick tydligen inte vara med eftersom jag var 2 år för ung. Aj då jag som hadde stora förväntningar :'(
Jaja tålamod är nyckeln till framgång får jag väl intala till mig själv och fortsätta vara singel.
Taha, sluta se på dig själv som singel! Det finns väl inget så oattraktivt som en desperat människa på jakt! Eller snarare ett byte som inget hellre vill än att bli nerskjuten.
Du är en fantastisk människa. I stället för att försöka hitta den rätta/rätte : Försök BLI den rätta.
När du lärt känna dig själv och är nöjd med och står för vem du är, då kommer du att vara ett riktigt kap!
Hälsningar från en oerhört klok människa. hmm...
Maja tack för din kommentar nu kom Jag tänka på ett och annat.
Intressant att beskriva att vara kär. Helt krasst tror jag att det vi beskriver att vara "kär" egentligen handlar om förberedelse för fortplantning.Eller ännu krassare - ett symptom på en djupare ångest för att tillfredställa något som man saknar och tror att det finns hos en annan människa. Det varar en liten stund för att gå över i en annan och förhoppningsvis djupare fas som antagligen upplevs olika beroende på vem man är. För egen del tycker jag att acceptans klingar sympatiskt och tror att det är en stor ingrediens i sammanhanget kärlek. Nu vet jag inte om jag är bitter eller objektiv men jag tycker att kär är smått överskattat. By the way så är du Henrik den snyggaste som går i ett par skor! (jättegarv och utan ironi)
Hörru Anonym - jag tycker personligen att "acceptans" är att sätta ribban lite väl lågt. Jag försöker så gott jag kan att acceptera de flesta jag möter i min omgivning men det betyder inte att jag skulle vilja dela min vardag med dem alla. Ledsen, men att det skulle vara överskattat att vara kär låter lite bittert...
"en djupare ångest över något man saknar och tror att det finns hos nån annan" - är inte det bara ett deppigare sätt att säga att man kompletterar varandra? Jag förstår inte varför det skulle ge djup ångest att känna att man saknar något, det är väl fantastisk tur att vi inte är fullkomliga och kompletta individer som vi är! För så blir ju inga barn gjörda. :-) Nä, ta och ryck upp dig lite! Jag bjuder på glass.
/barfotahenrik
Japp, jag är både bitter å butter mellan varven. Och kräsen. Det jag menar med acceptans handlar inte om att vilja dela vardag med alla. Jag väger in lite djupare tankar och värderingar i det ordet + en livsfilosofi grundad på egna erfarenheter som ibland varit lyckliga och någon mindre trevlig erfarenhet. Jag hävdar dessvärre att vi ofta missbrukar ordet "kär" och därför är det i min mening överskattat. Däremot anser jag att vara i kärleken tillsammans med en annan människa och låta varandra vara där man just för tillfället befinner sig i sina känslor (vilka många nog kan vara rädda för).För egen del tycker jag att detta är acceptans. Sen kan jag hålla på och utveckla det här resonemanget hur länge som helst, vinkla åt det ena eller andra hållet eftersom jag tycker att kärlekstemat är intressant, fascinerande och också ibland skrämmande. Men det ska jag inte göra, utan jag tackar hellre för glassen. Den var mycket god!
Jag måste bara tacka för att jag fick dagens go´a skratt!
"barfotahenrik"
Jag känner inte dig Henrik och har ju aldrig sett dig men du har en självdistans som är underbar!
Lycka,glädje,visshet,framgång och en god sommar, allt detta önskar jag dig. Det låter pretentiöst när man läser det men vad ska man säga då? Hade man bott i USA hade man väl sagt "God bless you". Vi skulle behöva ett sånt uttryck! En klok guru sa att man ska uttala etthundra välsignelser varje dag.Då kommer det även en själv till del.
Omvänt blir det ju i så fall så att om man tänker negativt både om sig själv och andra kommer även det en själv till del.
Och nu... ut i solen! Underbart!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida