Ärlig reklam

Det känns som att metareklam, dvs reklam som bygger på att tala om hur reklam fungerar, har varit vårens melodi.

Inte helt olikt hur jag själv jobbar på scen och i tv så tankeläste Kalles Kaviar oss genom tv-rutan genom att bara be oss tänka på ett pålägg, och hoppades att det använda typsnittet och färgerna skulle väcka associationen till deras produkt.

ICA-Paul tog med oss bakom kulisserna under en reklamfilm och förklarade med lämpligt nedlåtande stämma vilken dold makt han hade: "Jag behöver ju bara göra såhär [vicka på en falukorv] så springer hela Sverige och köper falukorv." (Självklart stod priset på falukorven samtidigt angivet i rutan, för att nå ännu en paradoxal metanivå.)

Och redan i vintras frågade lila reklamskyltar utan avsändare oss vilket kaffe vi trodde serverades på olika restauranger. Jag tror alla förstod svaret.

Alla dessa kampanjer exploaterar psykologiska fenomen som jag skrev om i När Du Gör Som Jag Vill. Och det måste vara en tidens tand att den här typen av reklam dök upp under samma månder som som NDGSJV sålde över 50.000 ex i pocket.

I den boken skriver jag ju också en del om livsstilsreklam, att man egentligen vill köpa sig en viss typ av liv genom att köpa de där jeansen (eller vad det nu är). Och lagom till sommaren har vi nu fått vår första meta-livsstilsreklam:

Stockholm attitude. Köp din hos oss.

Frågan är vad som blir nästa steg? Jag ser framför mig en H&M-affisch med en bild på en modell, bara ordet "REKLAM" och så deras logga. Ser ni det på stan i sommar så vet ni att det kom härifrån.