Dagen Fel, del 1

Igår onsdag var en fantastisk dag. Solen lös och jag fick göra roliga saker, träffa trevliga människor, hela dan. Idag torsdag kom straffet. Jag vaknade med feber - och näsblod. Bråkade med yngsta sonen hela morgonen. Och så fortsatte dan, med den ena vardagsmotgången efter den andra. På eftermiddagen skulle jag så åka tåg till Örebro, för att underhålla ett middagssällskap. Efter att ha stått och väntat på Centralen i närmare en timme på ett grymt försenat tåg, så utannonserar SJ glatt att de ställt in tåget helt och hållet. Fuuuuck. Klockan är fem, om tre timmar börjar min show på ett ställe sju mil utanför Örebro och jag vet inte hur jag ska ta mig dit. Ett snabbt samtal med arrangören gav svaret: taxi. Sagt och gjort. En modig chaffis utan vare sig gps eller karta ställde upp. Och efter en tankning och två felkörningar var vi faktiskt framme. Det var hans längsta körning på tolv år. Tre och en halv timme tog det. Bilden är på taxametern när vi stannade. Sällskapet fick sin underhållning i alla fall, lagom till kaffet. Men jisses vilken dag.